Tillbaks till Auckland

Det blev en tidig morgon i Christchurch. Jag kan inte minnas varför jag bokade in oss pÃ¥ ett sÃ¥ tidigt flyg tillbaks till Auckland. Kanske var det priset. När vi kom ut frÃ¥n hotellet sÃ¥ möttes vi av ett ösregn av sällan skÃ¥dat slag och vi sprang ner till torget för att ställa oss i busskuren i väntan pÃ¥ flygbussen. Vi behövde som tur var inte vänta sÃ¥ länge och efter en 40 minuter pÃ¥ bussen sÃ¥ var vi ute pÃ¥ flygplatsen. Flyger man inrikes sÃ¥ behöver man inte ha lika stora marginaler jämfört med utrikesflyg, sÃ¥ väntan blev inte heller sÃ¥ lÃ¥ng innan flyget avgick mot Auckland. Före oss pÃ¥ startbanan startade ett Boeing C-17 frÃ¥n det amerikanska flygvapnet, troligen med destination Antarktis – lite coolt att se en sÃ¥n bjässe lyfta frÃ¥n marken.
Tillbaks i Auckland sÃ¥ kunde vi vila ut lite pÃ¥ dagen. Jag hade lite jobb jag behövde ta igen, men Anna kunde ta det lugnt. PÃ¥ flygbussen in till stan bestämde vi oss att vi skulle ta en tur ner till Rotorua de kommande tvÃ¥ dagarna – semestern fick ju inte ta slut riktigt än. Ägnade därför nÃ¥gon timma pÃ¥ eftermiddagen Ã¥t att hitta en hyrbil och ett boende i Rotorua.
Till kvällen hade jag skickat ut en inbjudan till sushimiddag med de vänner man skaffat sig här nere och till min stora förvÃ¥ning, och glädje, sÃ¥ var alla lediga och kunde hänga med. Vi gick till samma sushirestaurang som Anna och jag var pÃ¥ i början av hennes besök. Personalen hade lite problem att fÃ¥ ut allas rätter i tid, men i slutändan fick alla vad de hade beställt. EfterÃ¥t gick vi till The Wine Cellar uppe pÃ¥ K’Rd där vi avslutade kvällen med mustigt öl och rött vin.

Det blev en tidig morgon i Christchurch. Jag kan inte minnas varför jag bokade in oss pÃ¥ ett sÃ¥ tidigt flyg tillbaks till Auckland. Kanske var det priset. När vi kom ut frÃ¥n hotellet sÃ¥ möttes vi av ett ösregn av sällan skÃ¥dat slag och vi sprang ner till torget för att ställa oss i busskuren i väntan pÃ¥ flygbussen. Vi behövde som tur var inte vänta sÃ¥ länge och efter en 40 minuter pÃ¥ bussen sÃ¥ var vi ute pÃ¥ flygplatsen. Flyger man inrikes sÃ¥ behöver man inte ha lika stora marginaler jämfört med utrikesflyg, sÃ¥ väntan blev inte heller sÃ¥ lÃ¥ng innan flyget avgick mot Auckland. Före oss pÃ¥ startbanan startade ett Boeing C-17 frÃ¥n det amerikanska flygvapnet, troligen med destination Antarktis – lite coolt att se en sÃ¥n bjässe lyfta frÃ¥n marken.

Tillbaks i Auckland sÃ¥ kunde vi vila ut lite pÃ¥ dagen. Jag hade lite jobb jag behövde ta igen, men Anna kunde ta det lugnt. PÃ¥ flygbussen in till stan bestämde vi oss att vi skulle ta en tur ner till Rotorua de kommande tvÃ¥ dagarna – semestern fick ju inte ta slut riktigt än. Ägnade därför nÃ¥gon timma pÃ¥ eftermiddagen Ã¥t att hitta en hyrbil och ett boende i Rotorua.

Till kvällen hade jag skickat ut en inbjudan pÃ¥ Facebook till sushimiddag med de vänner man skaffat sig här nere och till min stora förvÃ¥ning, och glädje, sÃ¥ var alla lediga och kunde hänga med. Vi gick till samma sushirestaurang som Anna och jag var pÃ¥ i början av hennes besök. Personalen hade lite problem att fÃ¥ ut allas rätter i tid (vi var 12 pers som skulle ha ett antal tallrikar och fat var), men i slutändan fick alla vad de hade beställt (och nÃ¥gra lite mer). EfterÃ¥t gick vi till The Wine Cellar uppe pÃ¥ K’Rd där vi avslutade kvällen med mustigt öl och rött vin.

[flickr]http://www.flickr.com/photos/starbuck/4099457811/[/flickr]