Dag 1: Christchurch – Hampden Beach

Dagens l̴t: In the aeroplane over the sea РNeutral Milk Hotel

Map

[flickr]http://www.flickr.com/photos/starbuck/4057183671/[/flickr]

Phew! Äntligen var vi pÃ¥ väg! Vi tog flygbussen ut till flygplatsen i Auckland vid strax efter 6 pÃ¥ morgonen. Blev lite väl tidigt kanske, men vill man komma iväg i tid sÃ¥ fÃ¥r man lida lite. Vi hade ju trots allt en fulltankad campervan som bara stod och väntade pÃ¥ oss i Chrischurch. Jag har faktiskt aldrig flugit inrikesflyg förut, sÃ¥ jag blev glatt överraskad över vilken smidig upplevelse det var. Jag sÃ¥g i efterhand att Air New Zealand flyger sträckan Auckland – Christchurch ca 20 gÃ¥nger per dag! Lägg därtill att Pacific Blue flyger 8 gÃ¥nger samt att Quantas traverserar sträckan ytterligare ett par gÃ¥nger sÃ¥ förstÃ¥r man hur viktigt och välutnyttjat inrikesflyget är i det här landet.

Vi flög alltsÃ¥ med Air New Zealand som är en medlem i Star Alliance. Det är osäkert ännu om sträckan kommer att generera nÃ¥gra poäng pÃ¥ vÃ¥ra Eurobonuskort, men en trevlig flygning var det i alla fall. Air New Zealand flyger sträckan med Boeing 737-300 och under den 1 timma och 20 minuter lÃ¥nga flygningen (i praktiken bara 1 timma i luften) sÃ¥ hinner man fÃ¥ en lätt frukost serverad i form av en muffin eller en liten skÃ¥l med müsli och yoghurt. Frukosten följs av troligen det bästa kaffe som jag har blivit serverad pÃ¥ ett flygplan. Man kan ju tycka att filterkaffe är en rimlig kompromiss för att servera omkring 130 passagerare, men det tycker inte Air New Zealand. Här fÃ¥r man faktiskt riktigt presskaffe serverat! NÃ¥got förvÃ¥nande med tanke pÃ¥ att Nya Zeländarna själva inte är nÃ¥gra hejare pÃ¥ att göra gott kaffe. Beställer man svart kaffe pÃ¥ ett café sÃ¥ fÃ¥r man oftast en s.k ”long black” som är en överextraherad dubbel espresso. Hittar man ett café som har filterkaffe sÃ¥ kan man skatta sig lycklig. Men men, nog om kaffet nu. Flygningen gick bra och vi landade i Christchurch pÃ¥ utsatt tid.

PÃ¥ flygplatsen möttes blev vi upphämtade av Ian frÃ¥n Affordable Motorhomes. Vi blev skjutsade till deras depÃ¥ som lÃ¥g en kort biltur frÃ¥n flygplatsen. Där spenderade vi en knapp timma pÃ¥ att försöka flytta över vÃ¥r packning till husbilen samt att fylla i de papper som behövdes. Lynda pÃ¥ Affordable Motorhomes gav oss en grundlig genomgÃ¥ng av hur husbilen fungerade med varmvattenväxlare, värme, el o.s.v. Sedan var vi pÃ¥ väg! Eller, inte riktigt – första stoppet blev bara fem minuter frÃ¥n depÃ¥n vid en stormarknad för att bunkra upp med mat och andra förbrukningsvaror, men sen var vi pÃ¥ väg (efter lunch pÃ¥ Esquires)!

[flickr]http://www.flickr.com/photos/starbuck/4057186119/[/flickr]

Färden gick söderut utmed State Highway 1. Första sträckan gÃ¥r i syd-västlig riktning över Ã¥kermark pÃ¥ en väldigt rak (och trÃ¥kig väg). Här pÃ¥ slättlandet finns inte mycket att se  (om man inte är intresserad av mobila bevattningsanläggningar – som vi fick se) och de flesta som Ã¥ker här är nog pÃ¥ väg till eller frÃ¥n bergen som tornar upp sig i väst eller mot äventyr söderut utmed kusten. För sÃ¥ smÃ¥ningom leder vägen ut oss till kusten och när vi kört ca 12 mil frÃ¥n Christchurch sÃ¥ kom vi till Timaru. Där tog vi en första bensträckare vid Caroline Bay som är ett populärt rekreationsomrÃ¥de. Vi tog en promenad ned till stranden och fick en chans att känna pÃ¥ vattentemperaturen här pÃ¥ betydligt sydligare breddgrader. Sedan gick vi ett varv i Trevor Griffiths Rose Gardens. Här nere har dock inte vÃ¥ren kommit lika lÃ¥ngt som i Auckland (i Auckland har den i princip blommat ut redan), sÃ¥ de flesta rosorna hade inte slagit ut än.

[flickr]http://www.flickr.com/photos/starbuck/4057190997/[/flickr] [flickr]http://www.flickr.com/photos/starbuck/4057198267/[/flickr] [flickr]http://www.flickr.com/photos/starbuck/4057940248/[/flickr]

Tillbaks i husbilen så invigde vi köket genom att koka varsin kopp kaffe. Det innebar i princip första chansen att andas ut sedan vi landade i Christchurch. I samma veva kom jag på att jag hade glömt reseplaneringen i Auckland. Inte hela världen med tanke på att vi hade fått en rejäl bunt med broschyrer av Lynda i Christchurch och vi hade både Lonely Planet samt ett välillustrerat bilatlas med oss.

Vi fortsatte färden söderut till Oamaru. Det som lockade i Oamaru var chansen att fÃ¥ en skymt av den sällsynta Gul-ögda pingvinen (Yellow-eyed penguin). Under perioden dÃ¥ de har ungar i boet sÃ¥ kan man se dem Ã¥tervända i massor efter dagens jakt 7-13 km ut pÃ¥ havet. Stränderna där de har sina bon är skyddade och Ã¥skÃ¥dare fÃ¥r hÃ¥lla sig pÃ¥ behörigt avstÃ¥nd – pingvinen är nämligen utrotningshotad och det finns uppskattningsvis bara 4,000 individer kvar.

[flickr]http://www.flickr.com/photos/starbuck/4057953726/[/flickr]

Vi kom till utsiktsplatsen ganska tidigt på kvällen och kunde ännu inte se skymten av någon pingvin. Vi passade därför på att laga kvällsmat i husbilen medans vi väntade på att det skulle skymma något. Första målet i husbilen blev pitabröd med bönröra. Lyckades nästan sätta eld på köket när jag skulle värma pitabröden i grillen, men som tur var brann inte pitabröd något bra, så vi undvek katastrof.

Efter maten gick vi ner till utsiktsplatsen igen för att försöka få syn på Pingu. En liten stackare lyckades vi få syn på när han kilade upp ur havet och gömde sig i boet. Något av en besvikelse, men det är möjligt att om vi stannat en timme till så hade vi fått syn på betydligt fler. Besöket var inte helt förgäves dock eftersom vi lyckades se ett par sjölejon och sälar som låg och gottade sig på stranden.

[flickr]http://www.flickr.com/photos/starbuck/4057211643/[/flickr] [flickr]http://www.flickr.com/photos/starbuck/4057213547/[/flickr]

Vi hade först tänkt att vi skulle stanna för natten någonstans i närheten av Oamaru, men då solen ännu inte gått ner ännu så bestämde vi oss för att fortsätta mot Dunedin. När vi kört ett tag och det hade mörknat så började vi dock känna oss rätt trötta (vi hade ju varit uppe sen fem-tiden) så vi började leta efter en campsite för natten. Med lite hjälp av en kartbok och skyltning så lyckades vi lokalisera en campsite vid Hampden Beach ca 8 mil norr om Dunedin. Vi såg att det stod andra husbilar parkerade för natten, så vi svängde in och ringde värdinnan som kom ner och tog betalt av oss. Det var helt kolsvart runtomkring oss, så vart vi hade hamnat skulle vi inte få se förrän morgonen efter. Efter att ha konverterat matplatsen till en sovplats så var det dags att få sova första natten i husbilen (i den bredaste sängen jag sovit i sedan jag kom till Nya Zealand!).

[flickr]http://www.flickr.com/photos/starbuck/4057217091/[/flickr]

På morgondagens körschema var planen att ta oss till Dunedin för att bland annat gå på chokladfabrik! Hoppas att ni följer med på resan!

En reaktion på “Dag 1: Christchurch – Hampden Beach”

  1. Ja, ni skulle nog ha stannat lite till. Vi var också där och såg pingvinerna! Vi väntade dock tills det blev mörkt, då kom det hundratals små frackar upp ur havet och letade sig till bon och what not. Mycket söta varelser!

    Cadbury’s, mmmmm…

Kommentarer inaktiverade.