Ã…ter till Rotorua

För er som missat det, så skriver jag nu de sista inläggen om Annas besök hos mig i Auckland. Vi är nu framme vid de sista dagarna och närmare bestämt onsdagen den 28:e oktober.

Per och jag hade möte inbokat (som vanligt) med vÃ¥r handledare Tony pÃ¥ morgonen. Jag hade inte dragit mÃ¥nga strÃ¥n till stacken under den gÃ¥ngna veckan (enligt överenskommelse), men Per hade jobbat pÃ¥ bra med vÃ¥r experimentella mjukvara. Viktigaste frÃ¥gan pÃ¥ agendan var förberedelserna inför konferensen i Wellington i november. Vi hade förberett ett abstract, en sammanfattning av det arbete som vi ville presentera, som vi nu var klara att skicka in. Fortsätt läsa Ã…ter till Rotorua

Tillbaks till Auckland

Det blev en tidig morgon i Christchurch. Jag kan inte minnas varför jag bokade in oss pÃ¥ ett sÃ¥ tidigt flyg tillbaks till Auckland. Kanske var det priset. När vi kom ut frÃ¥n hotellet sÃ¥ möttes vi av ett ösregn av sällan skÃ¥dat slag och vi sprang ner till torget för att ställa oss i busskuren i väntan pÃ¥ flygbussen. Vi behövde som tur var inte vänta sÃ¥ länge och efter en 40 minuter pÃ¥ bussen sÃ¥ var vi ute pÃ¥ flygplatsen. Flyger man inrikes sÃ¥ behöver man inte ha lika stora marginaler jämfört med utrikesflyg, sÃ¥ väntan blev inte heller sÃ¥ lÃ¥ng innan flyget avgick mot Auckland. Före oss pÃ¥ startbanan startade ett Boeing C-17 frÃ¥n det amerikanska flygvapnet, troligen med destination Antarktis – lite coolt att se en sÃ¥n bjässe lyfta frÃ¥n marken.
Tillbaks i Auckland sÃ¥ kunde vi vila ut lite pÃ¥ dagen. Jag hade lite jobb jag behövde ta igen, men Anna kunde ta det lugnt. PÃ¥ flygbussen in till stan bestämde vi oss att vi skulle ta en tur ner till Rotorua de kommande tvÃ¥ dagarna – semestern fick ju inte ta slut riktigt än. Ägnade därför nÃ¥gon timma pÃ¥ eftermiddagen Ã¥t att hitta en hyrbil och ett boende i Rotorua.
Till kvällen hade jag skickat ut en inbjudan till sushimiddag med de vänner man skaffat sig här nere och till min stora förvÃ¥ning, och glädje, sÃ¥ var alla lediga och kunde hänga med. Vi gick till samma sushirestaurang som Anna och jag var pÃ¥ i början av hennes besök. Personalen hade lite problem att fÃ¥ ut allas rätter i tid, men i slutändan fick alla vad de hade beställt. EfterÃ¥t gick vi till The Wine Cellar uppe pÃ¥ K’Rd där vi avslutade kvällen med mustigt öl och rött vin.

Det blev en tidig morgon i Christchurch. Jag kan inte minnas varför jag bokade in oss pÃ¥ ett sÃ¥ tidigt flyg tillbaks till Auckland. Kanske var det priset. När vi kom ut frÃ¥n hotellet sÃ¥ möttes vi av ett ösregn av sällan skÃ¥dat slag och vi sprang ner till torget för att ställa oss i busskuren i väntan pÃ¥ flygbussen. Vi behövde som tur var inte vänta sÃ¥ länge och efter en 40 minuter pÃ¥ bussen sÃ¥ var vi ute pÃ¥ flygplatsen. Flyger man inrikes sÃ¥ behöver man inte ha lika stora marginaler jämfört med utrikesflyg, sÃ¥ väntan blev inte heller sÃ¥ lÃ¥ng innan flyget avgick mot Auckland. Före oss pÃ¥ startbanan startade ett Boeing C-17 frÃ¥n det amerikanska flygvapnet, troligen med destination Antarktis – lite coolt att se en sÃ¥n bjässe lyfta frÃ¥n marken.

Tillbaks i Auckland sÃ¥ kunde vi vila ut lite pÃ¥ dagen. Jag hade lite jobb jag behövde ta igen, men Anna kunde ta det lugnt. PÃ¥ flygbussen in till stan bestämde vi oss att vi skulle ta en tur ner till Rotorua de kommande tvÃ¥ dagarna – semestern fick ju inte ta slut riktigt än. Ägnade därför nÃ¥gon timma pÃ¥ eftermiddagen Ã¥t att hitta en hyrbil och ett boende i Rotorua.

Till kvällen hade jag skickat ut en inbjudan pÃ¥ Facebook till sushimiddag med de vänner man skaffat sig här nere och till min stora förvÃ¥ning, och glädje, sÃ¥ var alla lediga och kunde hänga med. Vi gick till samma sushirestaurang som Anna och jag var pÃ¥ i början av hennes besök. Personalen hade lite problem att fÃ¥ ut allas rätter i tid (vi var 12 pers som skulle ha ett antal tallrikar och fat var), men i slutändan fick alla vad de hade beställt (och nÃ¥gra lite mer). EfterÃ¥t gick vi till The Wine Cellar uppe pÃ¥ K’Rd där vi avslutade kvällen med mustigt öl och rött vin.

[flickr]http://www.flickr.com/photos/starbuck/4099457811/[/flickr]

Dag 11: Lake Pearson – Christchurch

Dagens l̴t: Out on the weekend РNeil Young

Map

Vi vaknade till ytterligare en solig morgon invid sjön. Vi hade haft ganska kyliga morgnar hittills, men den här dagen så värmde solen direkt när man steg ut på morgonen. Sjön som vi kvällen innan endast kunnat betrakta i näst intill mörker låg nu stilla utanför husbilen.

[flickr]http://www.flickr.com/photos/starbuck/4099447883/[/flickr] [flickr]http://www.flickr.com/photos/starbuck/4099448379/[/flickr]

Vi åt frukost och började sedan packa undan lakan och annat som vi inte skull behöva mer innan vi satte av den sista sträckan mot Christchurch.

[flickr]http://www.flickr.com/photos/starbuck/4099449383/[/flickr]

Arhur’s Pass är, jämfört med Haast Pass, mer storslaget och vyerna är mer vidsträckta. Landskapet är till största delen mer kargt och där landskapet i Haast Pass gÃ¥r i gröna toner sÃ¥ är Arthur’s pass mer brunt och grÃ¥tt.

Fortsätt läsa Dag 11: Lake Pearson – Christchurch

Dag 10: Lake Mahinapua – Lake Pearson (via Arthur’s Pass)

Dagens l̴t: Superman (Main Title) РJohn Williams

Map

Det är nu tionde dagen av vår roadtrip och den närmar sig tyvärr sitt slut. Natten spenderade vi som sagt på en DOC campsite. Enda nackdelen med dem är egentligen att de oftast saknar dusch eller varmt rinnande vatten. Första ärendet för dagen var därför att hitta någonstans att fräscha upp oss på. Egentligen hade vi kunnat skippa det, men då vi fick se att de hade en simhall i Hokitika, som vi nu närmade oss, så tänkte vi att vi kunde ju kombinera nytta med nöje! 4 dollar var kostade inträdet till simhallen och det var inte en kotte där, så vi kunde plaska fritt i bassängen på 25 meter. Varma duschar hade de också, vilket ju egentligen var det vi var ute efter, så en knapp timma senare hade vi både fått lite motion och blivit uppfräschade. Sedan gick vi en liten sväng i Hokitika och letade upp ett kafé för lite förmiddagsfika.

[flickr]http://www.flickr.com/photos/starbuck/4100149814/[/flickr] Fortsätt läsa Dag 10: Lake Mahinapua – Lake Pearson (via Arthur’s Pass)

Dag 9: Haast – Lake Mahinapua

Dagens l̴t: In the back of the van РLadyhawke

Map

Natten spenderades alltså vid Mt Aspiring Lodge i Haast. En ganska grå och intetsägande campingplats som troligen överlever på att vara just den enda campingplatsen i Haast.

Målet för dagen var i första hand någon av glaciärerna Fox eller Franz Josef. Sedan skulle vi ta oss norrut för att kunna ägna morgondagen åt Arthurs Pass.

Den stora skillnaden mellan västkusten och östkusten pÃ¥ sydön är att västkusten är betydligt mindre befolkad. Observera dÃ¥ att sydön i överlag är väldigt glest befolkad. InvÃ¥narantalet pÃ¥ sydön nÃ¥dde för inte sÃ¥ länge sedan en miljon. PÃ¥ västkusten bor ca 32,000 invÃ¥nare pÃ¥ en yta av 23,000 kvadratkilometer. Här och var finns smÃ¥ samhällen, men ofta stÃ¥r hus eller hela omrÃ¥den övergivna. PÃ¥ vägen mellan Haast och Franz Josef (ca 13 mil) finns inte en enda bensinstation, sÃ¥ börjar det vara tomt i tanken sÃ¥ ska man fylla pÃ¥ i Haast om man inte vill rÃ¥ka ut för soppatorsk. Västkusten är en av de mest vind- och regnpinade delarna av landet. Nordvästliga vindar dominerar och när fronter drar in över de södra alperna (Southern Alps) sÃ¥ pressas luften uppÃ¥t och kyls ner vilket leder till nederbörd som faller över kusten och över bergskedjan. Fortsätt läsa Dag 9: Haast – Lake Mahinapua